Valloner och resande – Släktband i P1
För att ingen ska missa det fina radioprogrammet om valloner och resande (halva programmet ägnas åt den förstagruppen och halva åt den andra), så kommer här en tydligare länk. Texten som introducerar radioprogrammet är också mycket läsvärd.
Ni har väl inte missat att allt som är rödmarkerat i texterna är länkar till intressant extrainformation?!
Tyvärr är jag ännu inte så insatt i ämnet, även om jag har förhoppningar om att hinna läsa mer om vallonerna i framtiden. Men för att ni ska få en liten glimt så kan jag ju i alla fall förmedla lite av vad andra sagt och skrivit. Jag börjar med att citera från Sällskapet Vallonättlingars informationsfolder:
Redan i slutet av 1500-talet kom de första bruksarbetarna från Vallonien, ett område i nuvarande södra Belgien och norra Frankrike. År 1597 hämtade nämligen Wellam de Besche ett arbetslag till Nyköpings bruk. Elva år senare värvade Pacquet Gilson (Påke Gilliusson Chenon) elva vallonska arbetare till den värmländska bergslagen.
Den huvudsakliga vallonska invandringen skedde först under perioden 1615-1640. Då värvades ett tusental yrkesverksamma valloner för arbete vid Louis de Geers och Wellam de Besches svenska bruk.
Av dem som kom först var merparten skogsarbetare (skogshuggare, milkolare och oxkörare). Efter 1625 kom smeds- och masugnspersonal och hantverkare av olika slag liksom arbetsledare. Ungefär en femtedel av arbetarna återvände till sina hemorter efter kontraktstidens utgång.
De som valde att stanna i Sverige uppgick tillsammans med sina familjemedlemmar till omkring 25oo personer. Från dem härstammar de vallonättlingar som idag finns i vårt land. De kan överslagsvis uppskattas till ett antal av omkring 100000.
Det var järnbruken och deras produktion som utgjorde grunden för vallonernas verksamhet i Sverige. Främst var det fråga om vallonsmidets slutprodukt, det kvalitativt värdefulla stångjärnet, som gav landet exportinkomster.”
Vallonerna på farfars sida av släkten kom till Louis de Geers bruk Lövsta, Gimo och Österby. De vallonska släktnamn vi kan finna bland hans anfäder är förutom Gille: Bodeau (Baudou), Goffin, Tillman, Gilljam, Blank (Le Blanc), Bovin (Bouvin), Pousette, Rafflier (Vincent), Duboise och Lemoine (Lemon). Namnen inom parentes visar alternativa stavningar av släktnamnen. Det var ju inte helt lätt för de svenska prästerna att veta hur man skulle skriva de utländska namnen och dessutom försvenskades en del namn med tiden. En del namn har fler varianter än de jag nämner här. Men så var det i och för sig även med mer vanliga svenska namn, de kunde också stavas på en massa olika vis i kyrkböckerna.
Vallonsmedjan vid Leufsta bruk 1912
På Sveriges Radio P1:s hemsida finns ett väldigt fint program i serien Släktband som heter ”Valloner och resande”. På sidan kan man både läsa en sammanfattning av programmets innehåll och höra programmet i dess helhet. Det är ungefär en halvtimme långt och kan varmt rekommenderas. Där berättas om vallonsmedernas och deras familjers liv och arbetsvillkor.
Behöver jag säga att jag är väldigt sugen på att åka på utflykt till Österbybruk, Gimo och Lövsta. I Lövsta finns bruksarkivet där en massa originalhandlingar från de olika uppländska bruken finns bevarade och tillgängliga för forskning. I Gimo har jag förresten varit en gång på Knutsmassofirandet – det är en spännande begivenhet som alla borde uppleva någon gång!
finafamiljen 