Fortsättning på mysteriet Johan Mauritz

Vad roligt att så många hittat hit! Välkomna!

I förra inlägget berättade jag om hur jag hittade Johan Mauritz i samband med dottern Hildas födelse 1867 och följde honom och familjen framåt i tiden. Nu ska jag istället berätta om hur jag sökte mig bakåt för att se varifrån Johan Mauritz kom och om han kunde leda mig närmare ett svar på frågan om varför de var så mörka i farfars familj?

Jag utgick igen från husförhörsboken som finns på bild i förra inlägget. Där kunde man se att Johan Mauritz flyttade till Madesjö från Oskars församling (Kalmar län) 1863. Via in-och utflyttningsböckerna i de respektive församlingarna hittade jag honom snart i Kroksmåla i Oskars församling bland torpare och inhyses. Där framkom en hel del ny och spännande information! För det första hade han helt plötsligt ett nytt efternamn, Gille, och för det andra visade det sig att han varit smedslärling innan han sadlade om och bestämde sig för att bli båtsman. Ändringen av efternamn hörde mycket riktigt samman med bytet av yrke, eftersom det till båtsmanstjänsten hörde både ett efternamn och en bostad. När Johan Mauritz blev båtsman fick han samma båtsmansnummer och efternamn som den som suttit före honom på tjänsten – avskedade båtsman 145 Sven Petersson Hallén. Gille var däremot hans ursprungliga efternamn.

I Oskars församlings husförhörsbok stod det dock ingenting om varifrån han kom, så då var det bara att gå till nästa husförhörsbok bakåt i tiden, slå upp Kroksmåla och söka efter Johan Mauritz sida upp och sida ner. Själva kolumnen för namn blir lätt svårläst om det är för tätt skrivet, så då kan det vara bra att ta sikte på födelseort eller födelseår när man låter ögonen löpa över boksidorna. I det här fallet kändes det lättast att spana efter någon med Stockholm som födelseort, eftersom det stack ut bland alla Oscar, Mortorp, Asby och Madesjö. Efter en stunds letande återfann jag honom som smedslärling hos smeden Olaus Ideström, om vilken det fanns en anteckning att han dömts till hel mansbot för (vållande) till annan mans död! Men han var inte där mer än ungefär ett år. När jag fortsatte att söka mig bakåt kunde jag se att han varit smedslärling på tre olika platser mellan 27 dec 1857 och någon 20 aug 1861, ungefär ett år på varje plats. Det blev mycket sökande sida upp och sida ner i in- och utflyttningsböckerna, men det var det värt för i de här trakterna var anteckningarna där faktiskt ovanligt informativa. När han flyttade från Mortorp till Kroksmåla antecknades det t.ex:

... Läser i bok och katekesen något försvarligt, förstår klent ... frejd oklandrad, till äktenskap underårig, vaccinerad...

… Läser i bok och katekesen något försvarligt, förstår klent … frejd oklandrad, till äktenskap underårig, vaccinerad…

Och när han dessförinnan flyttade från Kalmar till Mortorp hade prästen skrivit:

Kalmar stadsförsamling BI:6 (1851-1860) Bild 269 / sid 527

… Barnhb 4877…

Här stötte jag alltså för första gången på information om att Johan Mauritz varit barnhusbarn.

När jag fortsatte att söka mig bakåt hamnade jag i Vissefjärda hos smeden Jacob Bergholz och hans fru, ett nästan 60-år gammalt torparpar, där mannen dessutom var smed. Det visade sig snart att Johan Mauritz kommit 6 1/2 år gammal från Stockholms allmänna barnhus till paret Bergholz, strax söder om Emmaboda i Småland. Han kom samtidigt som två andra barnhusbarn, en nioårig flicka och en åttaårig pojke. Kände de varandra? De hamnade hos olika par, men på bara ett par kilometers avstånd från varandra. Hos paret Bergholz bodde Johan Mauritz i ungefär sex år. När Johan Mauritz var 14 år gammal dog nämligen fostermodern Karin och fosterfadern gifte om sig. I samma veva flyttade en ung släkting till fosterfadern dit som smedslärling. Kanske kände gossen Johan Mauritz sig nu inte längre välkommen utan längtade/tvingades bort. Det var i alla fall då han själv började sina kringflackande år som ung smedslärling.

Vissefjärda kyrka

Men hur hittar man ett barnhusbarn i Stockholm? Fortsättning följer…