Ibland ska man ha lite flax. När jag satt där vid datorn och funderade över hur jag skulle veta vilken församling i Stockholm Johan Mauritz kom ifrån och om jag skulle behöva leta igenom alla innerstadsförsamlingar jag kunde komma på namnet på (och var barnhusbarn över huvud taget med i församlingsböckerna?!), så slog det mig att han ju hade ett ganska ovanligt namn – kanske jag kunde hitta nån ledtråd på nätet? Sagt och gjort, jag googlade helt enkelt ”Johan Mauritz Gille” och fick träff. Länken gick till en tråd på Rötters anbytarforum där släktforskare hjälper varandra i forskningen. Där hade någon frågat om just honom och av svaren framgick att han föddes i Hedvig Eleonora församling av okända föräldrar och att Gille var ett vanligt namn bland smederna i Österbybruk i Uppland. Dessutom fanns en länk till inscannade bilder från barnhusrullor där det gick att söka digitalt.
Smeder i Österbybruk! De var ju valloner! Hade Johan Mauritz sitt ursprung där? Det kunde ju i så fall förklara de mörka dragen hos farfar och andra i hans familj!
Hur som helst så letade jag naturligtvis fram födelsenotisen i dopboken från Hedvig Eleonora församling:
Och jag hittade tre dokument om Johan Mauritz från barnhusrullorna:
I det första kunde man se att modern var pigan Johanna Gille och att gossen intagits på barnhuset vid ca 1 års ålder för att vårdas under moderns sjukdom. Man kan också läsa att han lämnats att uppfostras av statdrängshustrun Anna Catharina Nilsdotter i Öfverfors i Ösmo socken. När man söker upp henne i kyrkböckerna ser man att Johan Mauritz inte är det enda fosterbarnet hon tagit hand om, utan det är flera stycken. Han verkar ha blivit kvar hos henne i drygt fyra år.
I det andra och tredje dokumentet står det att han utlämnas att uppfostras av smeden Jacob Bergholtz i Vissefjärda, som vi ju redan känner till. Det står också att modern var ogift, men det kommer väl knappast som en överraskning.
Det var nog tur för Johan Mauritz att han blev fosterhemsplacerad, för jag har förstått att förhållandena på Stockholms allmänna barnhus vid den tiden var eländiga. De sanitära förhållandena var under all kritik och det var hög dödlighet bland barnen. Det verkar som om de allra flesta barn dock blev fosterhemsplacerade, kanske var det främst sjuka och handikappade som blev kvar på själva barnhuset?
Det var många barn som Stockholms allmänna barnhus hade att ta hand om, det var föräldralösa barn utan släktingar i Stockholm, hittebarn, remissbarn där föräldrarna var intagna på sjukhus eller fängelse, ammors barn och ogifta mödrars spädbarn. De sistnämnda togs emot mot en avgift och ogifta kvinnor från hela landet kom till Stockholm för att föda sina barn eftersom det var här det gick att vara anonym. På ett föredrag jag var på för något år sedan fick jag lära mig att på 1820-talet var ca 2400 barnhusbarn från Allmänna barnhuset fosterhemsplacerade varav 900 i Stockholm. Bara mellan år 1880-1922 skrevs 20 000 barn in på Allmänna barnhuset. Det blir ca 500 per år!
Nästa gång ska jag berätta om jakten på hans mamma Johanna och på att säkerställa kopplingen till vallonerna i Österbybruk – en jakt som gav mig en oväntad och rolig gåva!
finafamiljen 